Etikett: Pierre

Publicerat

Dagens Notiser

** Nu nästan 3 år senare så har minnet ibland kommit tillbaka lite, ögonblick iallafall.

Just nu kom jag plötsligt ihåg ögonblicket då jag vaknade från koman.

En sjuksköterska kommer in på rummet och säger ”God morgon”.
Det hade de tydligen gjort varje dag, samt pratat till mig osv.

Denna gången svarade jag ”God morgon” och jag minns att hon fick en shock och nästan sprang ut ur rummet.
Hon berättade detta till en kollega som inte trodde på henne, så kollegan gick in i rummet och sa också ”God morgon” och jag minns nu att jag tänkte ”De sa ju nyss ”God morgon”, låt mig vara) och den kollegan fick lika stor shock, gick ut och kallade på en läkare som också skulle säga ”God morgon” (tror jag), och sen minns jag inte mer.

Jag vill minnas vagt att läkaren tyckte att de skulle låta mig vara och låta mig få vila.
Jag minns att jag hade väldigt svårt för att prata, ont, hade säkert slangar i munnen osv.

Men jag minns

1: ”God morgon”
2: Shock
3: En annan som säger ”God morgon”
4: Shock
5: Fler i rummet.

Jag minns inte mer, jag minns inte hur personerna såg ut.
Jag minns rummet.

Det var ett övervakningsrum där de satt bakom en glasvägg precis framför mig, dörren var rakt framför mig, glaset/glasväggen till höger om dörren.

Thats about it.

Sjuksköterskorna/Vårdpersonalen skrev en dagbok om mig, varje dag.
Jag bläddrade lite i den när jag låg på något av sjukhusen har jag för mig, jag minns inte alls vad det stod där, kanske att denna story som jag nu ”minns” stod där och att jag bara har skapat ett ”fejk-minne” själv..
Det vet jag inte och det minns jag inte.

Jag vet inte ens vart den dagboken är nu.

Jag har för mig att där stod något väldigt negativt och jag slutade bry mig om att bläddra i den efter det.
Typ att de skrev ett adjö till mig eller något sånt.

Jag vet ju att de bad min familj mer eller mindre säga adjö till mig ett par gånger.

Ena gången var när läkaren helt plötsligt mitt i natten säger att hela min familj får lov att gå in till mig (detta var under pandemin så de fick bara vara inne hos mig en och en annars) och att läkaren då sa till min familj att de fick lov och gärna skulle röra vid mig.. halv 3 på natten..

Så ja, där tolkade min familj det absolut som om läkaren sa att de skulle säga adjö till mig.

Min familj gick igenom det värsta under den tiden <3

Publicerat

Dagens Notiser : Varför jag talar så ”konstigt” – Rhotacism

** Jag har i hela mitt liv väldigt ofta fått höra en massa olika kommentarer om min dialekt, hur jag pratar, hur jag låter.

Folk har alltid tyckt och trott en massa kring det.

Idag fick jag dock höra något nytt, som säkert fler har trott/tyckt men bara inte sagt det till mig.

En vuxen kvinna (äldre än mig) tyckte att det lät som om jag fejkade min dialekt för att dölja min Skånska (inte första gången jag hör det antagandet) och att jag då var en osäker människa som försökte vara någon jag inte är.

Att jag hade bestämt mig för att vara någon (som jag inte är) och då ”gått in i den rollen helt” och glömt bort vem jag egentligen är.

Ja extremt mycket antagande och dömande på ett telefonsamtal som kanske var i någon minut…

Ja det är faktiskt inte ovanligt med skåningar som fejkar sin dialekt, man hör det ofta hos ”Wannabe-snobbiga” tjejer och jag hörde det senast i Påskas på en vuxen man som försökte dölja sin Helsingborgsdialekt.

Men nej, jag fejkar inte min dialekt.
Jag bryter inte.
Jag talar inte ”Malmö-Ghetto Svenska”
Jag försöker inte låta som en häftig amerikanare.

Jag har miljontals gånger behövt förklara att det är ett medfött talfel, men det har ingen någonsin velat tro på

Fortsätt läsa ”Dagens Notiser : Varför jag talar så ”konstigt” – Rhotacism”

Publicerat

Mina Favoritlåtar 2024 Enligt Spotify : Dean Martin – Everybody Loves Somebody

Denna låten spelades på min farmors begravning 2012.
Om och om igen.

Min pappa ”höll i begravningen” och stod framme vid kistan ensam.
Jag stod med resten av familjen längst med väggen.
Tills min pappa kallade fram just mig för att stå med honom, och jag kände bara att han verkligen höll masken, och jag grät ut för hans skull, jag verkligen verkligen grät.

Efter det så hoppade jag över denna låten just för att den verkligen får mig till tårar.

Fram tills för några år sedan, Julafton eller Nyårsafton.
Jag minns inte om pappa bad mig sätta på låten eller om den bara dök upp eftersom den är med på flera av mina spellistor.
Jag tror att den dök upp och jag hoppade förbi den, men att pappa bad mig spela upp den, att det var Farmors tecken att hon var med oss.

Och där så blev låten fylld av kärlek igen.
Jag och min bror sjöng låten med glatt och högt tårar till vår pappa som bara satt tårögd och njöt av stunden.

Och ja det är absolut en av förra årets mest spelade låtar eftersom jag spelade den många gånger för min pappa på hans dödsbädd.

Jag skrev ju det i mitt #SpotifyWrapped2024 inlägg att det året var det en massa känslomässiga låtar 😉

Låten skrevs 1947 av Irving Taylor och Ken Lane.
Det dröjde tills 1964 då Dean Martin spelade in låten för att den skulle bli känd.
Trots att det var flera artister som hade spelat in sina versioner av låten under de nästan 20 åren innan Dean Martin.

Till och med Frank Sinatra spelade in låten, då redan 1947 (släpptes inte förrän 1948).

Frank Sinatra – Everybody Loves Somebody

Ännu ”roligare” är att Ken Lane (Pianist) spelade in en massa låtar med Dean Martin.
De hade cirka en timme kvar i studion, de hade plats för en till låt på banden, så Ken Lane föreslog att Dean Martin skulle sjunga och spela in denna gamla låten, bara för att det fanns tid och band över..

Och som de säger, ”and the rest is history”

https://en.wikipedia.org/wiki/Everybody_Loves_Somebody

Fortsätt läsa ”Mina Favoritlåtar 2024 Enligt Spotify : Dean Martin – Everybody Loves Somebody”