Dagens Urverk : Quartz…

Ok…

Jag känner att jag måste ge klockor med Quartzverk en chans.

I nästan varje klockinlägg så går jag on and on om att det måste vara ett speciellt och komplicerat urverk, helst ett in-house.

Minst ett automaturverk och gärna ett manuellt..Tourbillon är inte ens lönt att snacka om.

Mina argument till detta är att man ska betala för urverket och inte bara design och namn.

Att man köper ett automaturverk för att klockan ska leva i all evighet..

Och.. Att det ligger mer arbete.. Mer själ i ett sådant urverk… Till skillnad från ett robotbyggt, batteridrivet verk.

Ja och till sist men inte minst.. Det känns MYCKET exklusivare med ett ”riktigt” urverk.

MEN… Om sanningen ska fram.. Ett Quartzverk visar oftast mer exakt tid.. Kolla bara på dom G-Shock som ställer sej själva efter en satellit flera gånger i minuten.

Visst ett bra automaturverk är väldigt exakt också.

Men ett automaturverk drivs utan din hands rörelse. Använder du inte klockan dagligen så stannar den efter ca 48 timmar. (Vissa kan gå långt över en vecka)

Vill du ändå hålla igång klockan utan att behöva ställa den rätt varje gång du ska använda den så får du ha den i en winder dom dagar du inte bär den. Och en winder är tyvärr inte billig.

Ett manuellt urverk måste du skriva upp dagligen, Så dag du använder den så måste den skruvas upp för hand, Gärna exakt samma tid varje dag och lika många varv.

Det är URåldrad teknik, men som uppskattas bland freaks som mej, Panerai har ofta manuella urverk i sina dyrare, limiterade modeller.

En batteridriven klocka går och går.. Även om du inte använt den på en månad så visar den fortfarande rätt tid när du tar upp den.

G-Shock som är soldrivna håller t.o.m i över 6 månader utan sol.

Det känns lite pinsamt att erkänna.. Men varje gång jag tar på mej en klocka som då har stannat, så skruvar jag upp den lite om det är ett automaturverk och mycket om det är ett manuellt.. Sen tar jag fram en G-Shock och ställer min klocka efter den… Lite samma sak som att jag får använda mej av mammas gamla bil för att starta min egna 350Z med startkablar så fort den stått i några dagar..

Manuella och automatiska urverk måste in på service då och då.. Detta kostar lika mycket som en bilservice många gånger, och det innebär att du är utan din klocka ett tag, Utan nån till låns.

En klocka med Quartzverk byter du batteri på.. En gång vart 5e år kanske.. Vissa vart 10e..
Och jag gissar på att ett sådant byte hos en urmakare kostar MAX 500kr inklusive batteriet.

Gör du det själv så max 100kr..

Soldrivna klockor har nog inget batteri alls (?)

Ett automaturverk är känsligare för stötar och slag.. Magnetfält.. Och ja Gud vet allt..

En batteridriven klocka tål allt.. Kolla på G-Shock.

Så, Som ni märker så rent praktiskt.. Så är batteridrivna klockor det smarta valet.

Quartzverket uppfanns 1967… På 70 och 80 talet så var just denna teknik orsaken till att MÅNGA klocktillverkare sattes i konkurs. Och sen dess så har ju Quartzverken erövrat världen.. Inte helt utan anledning.

Så.. Om du nu vill vara smart, praktisk och kanske lite bekväm av dej.. Men ändå inte gå runt med en billig och plastig Casio klocka.

Du vill liksom fortfarande ha en dyr och flashig klocka.. Vad väljer man då?

Du kanske tror att det inte finns klockor över 10.000kr som har Quartzverk?
Fel.. Det är faktiskt så att MÅNGA av dom dyra och exklusiva märkena har eller har prövat på detta med Quartzverk..

Så.. Trots vad jag egentligen tycker innerst inne och vad jag har skrivit så många gånger tidigare.
Så kan du faktiskt hitta klockor som du absolut inte behövas skämmas för att bära bland andra klockintresserade.

Och givetvis så tänker jag inte lämna er utan några exempel.

Breitling har väldigt många modeller som är batteridrivna.
Ni vet jag jag tycker om Breitling, Men för ca ett år sedan så var jag lite sugen på en stor, svart Breitling, Men det visade sej att denna nya och limiterade Breitling var batteridriven.. Så då kom min avsmak tillbaka.

Givetvis är dom med digitaltidvisning batteridrivna, men även många av dom ”vanliga”.

Häromdagen så nämnde jag Omega Seamaster.
Så vill du ha en snygg och lite flashig klocka riktigt billigt så hittar du en batteridriven sådan begagnad väldigt lätt.

Hittade ett par st på blocket från 6000+kr.

Men vill du ha något lite mer speciellt och fortfarande begagnat ifrån Omega så kan jag rekommendera en X-33.

Det finns 3 olika versioner utav denna Speedmaster X-33.
Modellen kom 98 och drogs tillbaka 06, Vilket måste göra den till en av dom mest kortlivade Omega modellerna.

Detta gör att den finns i färre exemplar än vad många av Omegas limiterade modeller gör.

Som ni förstår så är det just detta som gör klockan intressant för mej, Blivande samlarklocka?
Du kan hitta en sådan i toppskick för strax över 20.000kr.

Nu var det inte alls meningen att rekommendera begagnade klockor.. Men vi kör på det spåret.

För nästa märke måste nämnas, Rent allmänt och just i detta sammanhanget. För att en batteridriven sådan säger ju emot alla regler.

Rolex OysterQuartz Datejust

1977 så valde Rolex att erbjuda ett alternativ till dom kunder som inte orkade bry sej om alla obekvämligheter som ett automaturverk innebär (Service osv som jag skrev om ovan).

Men givetvis så nöjde inte Rolex sej med att sätta ett vanligt batteriverk i sina klockor, Jag skulle faktiskt vilja säga att om du öppnar en Rolex OysterQuartz så får du se ett väldigt fint urverk.. Nästa som ett automatverk fast batteridrivet.

Den tickar även som en ”riktig” klocka, inte 5 steg per sek som en ”flytande” Rolex utan 1 tick per sek, men på ett traditionellt och högt sätt.

Nu har jag redan skrivit ett helt inlägg om Rolex batteridrivna modeller, Så jag går igenom det lite snabbt igen bara.

Modellerna fanns mellan 1977 och 2002.

Det är då OysterQuartz Datejust och Day-Date.
Day-Date modellen fanns bara i guld och vitguld.

Det är ännu ingen rush efter dessa klockor, Som det är efter övriga Rolex modeller från samma era.

Så detta kanske också kan vara en blivande samlarklocka?

Om inte annat så kan du aldrig gå fel med en Rolex och lär aldrig skämmas över att bära en Rolex på armen.

Läs mer om Oysterquartz här.

och mitt egna tidigare inläggsom jag hade för mej var om just dessa modeller hittar ni här.

Så… Batteridrivna klockor.. Skämmigt? Amatörernas klockor? waste of money?

Eller jävligt vettigt?

Oavsett vad jag eller ni tycker så tycker jag att alla borde ha en Quartz klocka i sin samling.
Om inte annat så för att ha nått att ställa sina ”riktiga” klockor efter 😉

Och ja… Nu var det ju inte tänkt att jag skulle rekommendera gamla modeller som inte ens finns längre.. Men att hitta en klocka idag som är batteridriven är INTE svårt.

För att nämna några med lite status i namnet så har vi

Rado
Bell & Ross
Breitling
TAG Heuer
Seiko
Ja… Sen måste jag nämna G-Shock igen.. För oavsett prislapp så har dom utan tvekan status.

Och se det som såhär.. Vissa klockor kan ni få för halva priset bara för att det sitter ett batteri i den istället för en pendel.. Som t.e.x Seamaster, Den med automaturverk kostar det dubbla än den batteridrivna.

Detta med att en batteridriven klocka inte har samma värdighet som en med automaturverk är nått som sitter kvar sedan 60-talet, Och precis som många av våra gamla och uråldriga gentlemanna seder och regler så är dom  totalt ovettiga i dagens läge.

Aldrig bära bruna skor efter kl 18… HA!

Här är en sevärt video som jag har visat er tidigare.

Så vad tycker ni själva om Quartz-klockor?

UPDATE

Jag klistrar in nyare inlägg nedan

 

Fortsätt läsa ”Dagens Urverk : Quartz…”

Dagens JDM Klassiker : Mazda 787B

Detta är en bil som jag har nämnt minst en gång tidigare.

Men nu tänkte jag göra en annan vinkling på det.

Jag ska ge er 3 skäl till varför 1991 är det år som Mazda fans borde fira för all tid framöver.
(Dags för ett 20 års jubileum i år alltså)

1. För att det var det år som Mazda kickade ass med allt och alla i det prestigefyllda 24 timmars loppet Le Mans.

2. Försedd med en 4-skivig Wankelmotor så var detta den enda bilmodell utan kolvmotor att någonsin vinna le Mans.
Denna rotary motor var så effektiv (700hk) och lättviktig jämfört med dom andra motorerna så att FIA ändrade reglerna efter 91 så att Wankelmotorn där efter blev helt bannad från att vara med i Le Mans.. Hur jävla badass är inte det??

3. Tre stycken 787B körde i tävlingen, Dom placerade sej 1a, 6a och 8a.
Bil nr 55 ledde tävlingen i hela 3 timmar.. Från varv 320 till målflagg..

Det är helt otroligt hur Mazda under en enda säsong kom, Segrade och blev bannade…
Det är som att banna Michael Jordan från NBA… Eller Schumacher från Formel 1!.

Jag kan inte förstår att inte Mazda har satt dej emot detta beslut ordentligt än idag 20 år senare…

Mazda har ju tydligen passionen kvar för att vara den enda biltillverkade att fortfarande bry sej om att hålla Wankelmotorn levande..

Kan någon verkligen tycka att det var rätt utav FIA?  Eller skulle alla andra motorbyggare bara se detta som en motor, Och låta utvecklingen ha sin naturliga gång?

Är där någon annan överlägsen bil som blivit bannad på samma sätt??

Forza 4 : Mazda 787B Dyno Recording

Kom så tar vi en åktur i en Mazda 787B

Mad Mike checks out the Mazda 787B

Mazda won Le Mans 8 times (And we all forgot about it)

NOT AS FAST AS PEOPLE THINK! The ACTUAL Reason the Mazda 787B Was BANNED

How This Car Changed History, And Got BANNED

Was it really THAT good? | The Story of the Mazda 787B

The History of the Mazda 787B – Japan’s First Le Mans Winner

Dagens JDM Klassiker : Nissan Silva/S/SX/200

Ja.. Kärt barn har många namn.. Förr så kallade vi dom alla för 200SX.. Med tiden som dom blev mer och mer populära så började vi använda internnamnen.. S13.. S14.. S14a.. osv osv.. S15 har av nån anledning alltid varit kallad för Silvia.. Vad alla modellerna heter i Japan.. Så som alla Z och ZX bilar heter Fairlady i Japan..

Förr så tyckte jag att en Nissan 200 var en prisvärd och underskattad bil.. Då kunde du få en fin original-bil för 30 tusen.. Sen när drifting scenen sköljde över Sverige som en Tzunami våg så minst sagt dubblades det priset..

Folk fick upp ögonen för denna billiga, Lätttrimmade, Lättviktiga och bakhjulsdrivna turbobil.

Med all rätt.. Och eftersom bilen alltid har varit en billig och i övriga världen en populär instegsmodell så fanns det ju oändligt med eftermarknadsprylar till dom.

Och även om inte alla använde bilarna för drifting eller bankörning så är en Silvia också en väldigt tacksam duk som man kan sätta sitt egna personliga styling stuk på.

Men.. Jag vill se Silvian som lite mer än så.. Idag så har bilen tyvärr blivit allt för hypad.. Stigit i pris som fan.. Småkidsen som köper en 200 tror automatiskt att dom kan drifta… Publiken tror likaså när dom ser en rulla in på banan..

Precis som att folk tror att ALLA Supror kör 9or och har minst 1000hk….

Och jag vill inte att Silvian ska bli ännu en överskattad och hypad bil..
Visst.. Det är båda trevliga bilar.. Men du blir inte plötsligt king of the hill som får trosor kastade efter dej bara för att du köper en helt vanlig Supra eller Silvia… Tro det eller ej..

Som sagt.. Silvian har alltid varit en instegsmodell.. Men vilken steg också!

Silvian är ju egentligen ”bara” en lillebror till Z/ZX bilarna.. Så som Celican är till Supran..

Men Celican aint got shit on Silvia..

Ändå så dog Silvian ut långt före Celican..

Ändå så väntar vi på en ny instegsmodell ifrån Toyota (FT-86).. Och det är helt tyst ifrån Nissan..

Så.. Dagens inlägg är lite som en hyllning till Nissan Silvia.. Och mitt sätt att försöka ge bilen sin rätta stämpel är att dra upp bilens historia.. Från början till slut(?).

Så vi börjar för 45+ år tillbaka..

Den första bil att kallas för Silvia är den CSP311som visades på Tokyo Motor Show 1964.

Den relativt lilla bilen fick ärva sin bottenplatta från Fairlady 1600 Roadster.

Och  jag vill tycka mej skåda lite typiska Silvia linjer redan på den första Silvian(CSP311).

Dessa bilar med handknackade karosser vill jag inte kalla för nån instegsmodell direkt.
Det byggdes bara ett fåtal fram tills 68.. Och ja det är väl ingen suprice då att en sån idag kostar en hel del.

Litta udda val för motorvägspoliserna i Japan kan man tycka. Men jepp.. Dom körde med såna.

Men redan 68 så kunde man tro att Silvian var ett one hit wonder.. Om den nu ansågs vara en hit eller inte låter jag vara osagt.

Men den dröjde fram tills 75 innan vi fick se generation 2.

Det var här som vi började med dom såkallade S karosserna.

Denna kallas för S10.. Och var verkligen ingen storsäljare.. Här fick den veta sin plats i skuggan utav Fairlady/Z.

Och jag kan förstå varför, Jämför denna med den mycket mer vågade designen hos Z-orna.

Men bilen exporterades och prövade sätta några spår även utanför Japan.

Och på andra sidan pölen så fick den namnet Datsun 200SX… Därför vill folk kalla S10an för den första Silvian.. Men dom har fel och jag har rätt 😉

För att försvåra det ännu mer för denna Silvia så fick den stora, fula kofångare i USA, Som verkligen inte hjälpte Silvians utseende.

Men sen så rullade det på, Nästa modell kom 79, Och det var den som kallas S110.

Den fanns både som Coupe´och Hatchback.

Den såldes både som Silvia och som ett lyxigare utförande under namnet Gazelle.

Här så utvecklades Silvian ordentligt, Fanns i flera modeller, Motorutföranden osv osv.  Men jag ska inte gå in på för mycket info om motorer osv osv här, Det kommer länkar med mycket mer att läsa om alla bilarna sen längst ner.

Men det tål att nämnas att det var här som Silvian fick en turbo för första gången.

Nissan satsade stort här, Med RS modeller byggda för Rally osv osv osv.

Toppmodellen var en 240RS… Och minstingen får jag väl säga var 180SX.

Här ville alltså Nissan visa att Silvian var en sportbil att räkna med.
Och det var väl runt denna tiden som Zan drabbades utan jänkarnas XXXL epidemi. Och fick sitt passande X till sitt modellnamn och sin nya tyngre matchvikt.

4e generationen kom 83 och hette S12.

Den hade också en massa olika motoralternativ och fanns både som Silvia och Gazelle.

Jag vet inte om det är så jävla mycket att säga om denna bilen.. Förutom att den är väldigt lik en AE86 eller Celica..

Visst, den gick att få med samma V6a som i 300ZX (Z31).. Det får ju anses vara speciellt att få låna motor från sin storebror.

Sen jävlar tog det eld.. Även om inte modellerna var så super populära just då, Så var ändå Generation 5 den mest sålda och mest omtyckta..

Bilen som vi alla känner som S13.

1988 kom dom.. Och jag säger dom för att vad inte alla vet är att denna hypade bil fanns även som Coupe.. Och ne din är ingen coupe utan en hatchback..

Coupe

Hatchback

Som alla vet så kom dom först med sina 1.8l motorer och hade som störst sin vridstarka 2.4liters sugmotor.

Men visst.. Den mest omtyckta motorn är ju turbomotorn givetvis.. DETTA är den bil som vi alla tänker på när nån säger ”Nissan 200SX”. Ja eller 180SX då…

Här så skildes coupen o hatchbacken åt vill jag påstå.. Hatchbacken kallades 200SX och Coupen för Silvia.
Nån som kan hålla med om detta?

Vad inte många vet är att 200SX såldes i Japan tills sent in på 90-talet, Även efter att Silvian hade gått över till sin S14 kaross.
Det om nått visar ju vilken hit denna modell var.

Nu är det inte så enkelt att urskilja 180 och 200an som jag vill påstå. För att när bilen fick sin 205hk 2.0 liters motor istället för den 175hk 1.8liters motorn så höll 180SX namnet sej.

Sen är jag lite osäker på generation 6, Jag vet faktiskt inte om den såldes i Sverige eller inte.. Men i Japan så kom den 1993.

Och S14 som efterföljaren kallas red vidare på succen utav S13.

Den hade samma drivlina som S13.. Men är enligt mej MYCKET snyggare.
Mycket snyggare och mjukare former, Något uppdaterad inredning med.

Och äntligen fick den 5 bultar att spänna fast fälgarna med, Vilket ökar urvalet från 4 bultars fälgletandet som fan!

Men här gjorde Nissan en STOR tabbe.. Som sagt jag vet inte om bilen såldes i Sverige.. Men i USA så erbjöds inte turbomotorerna.. Bar sugisarna..

Och pga det så var detta den sista Silvia att säljas i USA.

Jag måste bara säga en sak.. Vet ni hur svårt det är att hitta bilder på en helt OEM S14 på Google???
Rullar det ens nån helt original S14 i hela världen??

Och till sist.. Generation 7.. Den snyggaste och den sista utav S bilarna..

1999 så presenterades S15 Silvia.. En bil som bara fanns som högerstyrd(?) tyvärr..

Till en början så fick den ärva SR20 motorn. Men toppmodellen hade 250hk och en 6växlad manuell låda.

Topp sugmotorn (Spec-S) hade hade 200 sughästar.

En mycket snygg bil.. Inredningen är nog det bästa vi sett hos en Japansk instegssportbil.

Men trots allt detta så blev S15 jävligt kortlivad..  Redan 2002 så fick vi se det sista utav denna grymma Japanska sportbil… Några år innan den stora hypen av Silvia/200SX hade börjat…

Varför var dessa bilar sån hit då? Lågt pris, Bra chassi, Bra motorer, Lättrimmade.. Väldigt populära inom tuning scenen…

Precis vad ALLA vill ha idag…

Så förhoppningsvis så är inte Silvian helt död och begraven.. Men det ser mörkt ut just nu…. Överaska oss Nissan!

Jag kollar på säsong 3 utav the Wire samtidigt så jag orkade inte så så ingående på dom olika modellerna.. Och det blev oväntat kort om dom 3 sista.. Men som sagt.. Ni kan läsa mycket mer om Silvians historia på länkarna här.

Länk 1.

Och ännu mer på
Länk 2

UPDATE : S12

Nissan Silvia… Nissan 200 i svensk folkmun..
När vi tänker på en gammal Silvia så är det inte längre än till S13 folks tankar går.

En väldigt hypad bil.. Och med all rätt faktiskt..

Och som ni vet så har jag länge letat efter en gammal JDM bil som fortfarande är billig och som inte blivit hypad ännu.

Dels som rolig vinterbil.. Dels för att styrka min hipster sida… Och dels för att få tag på en blivande JDM klassiker medan dom ligger rätt i pris..

Plus att jag gillar det där kantiga AE86 stuket som fan!
Alla japanska sportbilarna på 80-talet hade det stuket.

Och.. Jag tror just nu utav att ha undersökt marknaden.. Att en Nissan S12 är rätt i tiden.

Jag har skrivit om Silvia släkten allmänt tidigare.
Men där hoppade jag över just S12an väldigt snabbt.. varför vet jag inte.

S12an var den 4e generationen Silvia och byggdes mellan 83(räknas som 84) och 88.
Så typ bara 4 år.. Det är verkligen inte mycket (Gör den lite extra speciell)

 

Modellen hade en hel del olika motoralternativ att välja mellan, Ett par st överladdade och den fick t.o.m motorn ifrån storebror 300ZX!
Överlag så hade den bara motorer lånade ifrån andra modeller.. Eftersom detta skulle vara en typ budgetbil.
Ja en budgetbusbil så som vi ser Silvia än idag.

Men detta innebar att den fick en del roliga motoralternativ.
Många av dom Nissan motorerna vi hyllar idag grundades på motorer som ”testades” i S12 karossen.
Grunderna till både RB och VQ motorerna t.e.x och inte minst den 2 liters DOHC motor som var från grund och botten byggd för att senare bli den uppborrade FJ rallymotorn!

Så minst sagt.. Trevliga motorer hade modellen.
Men visst.. Förvänta er ingen effekt.. Den bästa motorn enligt mej (bara för att V6an var för tung) är FJ20ET motorn på 188hk.. Helt ok på sin tid. Speciellt när bilen väger under en bra bit under 1200kg.

Karossmässigt så fanns det 3 alternativ, Coupe – Hatchback – Widebody.
Widebody modellen kallades för GrandPrix..

Men det är inte ens lönt att leta efter en sån, Det blev bara 50st GrandPrix.

Modellen kalllades för 200SX i USA, Silvia i resten av världen… Utom i Sverige där den hette(heter) 180ZX och Gazelle i Australien.

Så vad mer finns det att berätta om bilen…
Trots sina få år så hann den få en uppdatering.

Mark I var den fram tills 86 och Mark II dom sista två åren.
Den senare modellen var något sänkt, Lite uppdaterade kofångare osv.
Men inget speciellt som ni behöver haka upp er på alltså.

Och jag skulle nästan vilja påstå att dagens Bosozoku styling härstammar ifrån denna Super Silhouette.