Taget från Auto Motor & Sport
Tycker du att bilen bakom beter sig konstigt? Det kan vara en civil polisbil och här är tecknen som avslöjar polisernas smygande. Lägg detaljerna på minnet så slipper du se blåljusen tändas i backspegeln.
Det finns många yttre tecken som avslöjar en civil polisbil. Till extraljus, dolda blåljus, bilens ägare (Rikspolisstyrelsen), extra yttre backspegel, antennspröt, extra backljus, dragkrok, med mera.
Det är lätt hänt. Du lyssnar på en bra låt på bilstereon och utan att tänka på det glider du kanske tillfälligt upp och 10–15 km/h över hastighetsgränsen. Först när du ser de blinkande blåljusen i backspegeln inser du ditt misstag, som kan kosta flera tusenlappar.
Hastighetsgränserna ska naturligtvis efterlevas. De finns där trots allt av en orsak och vid dåligt väder kanske man måste hålla en ännu lägre hastighet än den som är angiven på skyltarna.
Förutom att hålla koll på din hastighet finns det en del kännetecken som gör att du kan känna igen civila polisbilar. Du har säkert hört en del av dessa tips förut men nedan har vi listat tio punkter som avslöjar om det är en civil, omålad polisbil som du har framför eller bakom dig.
1) Extraljus i grillen. Civila polisbilar har, precis som målade utryckningsfordon, nästan alltid extraljus i fronten. En del bilar hos trafikpolisen har dock inte extraljus för att bli mera diskreta och inte avslöjas i förhand. NBB-extraljus är vanliga (de känns igen på en övre, horisontell plastkant) men Hella-extraljus används också. Nästan alltid två extraljus, men även tre förekommer.
2) Blåljuslampor. En civil polisbil har flera uppsättningar med blinkande blåljus monterade. De kan sitta i mitten, nedtill på vindrutan, och/eller i grillen, i sidobackspeglarna och i bakrutan. Mörka rutor gör att blåljusen som regel inte syns annat än när de blir belysta av starkt ljus, då kan man se en blå reflex. När blåljusen tänds är det för sent att kolla hastighetsmätaren…
3) Dragkrok. I stort sett alla polisbilar, målade och civila, är förberedda för att kunna dra släp. Beroende på bilmodell kan dock dragkroken vara dold.
4) Extra backljus. Återigen känner vi igen civila polisbilar på den utrustning som även finns på de målade bilarna: extra backljus. De brukar bestå av ganska långsmala, diskreta lampor som sitter i vardera hörnet i nedre delen av stötfångaren. Eftersom extra backljus är relativt ovanligt på annat än polisbilar är det ett säkert tecken. Civila polisbilar har ofta också en extra backspegel på den högra, yttre backspegeln (ungefär som på körskolebilar)
(Listan fortsätter under bilden nedan).
Civila polisbilar har båda främre och bakre blåljus som vid normal belysning är svåra att upptäcka. Men även när de är släckta kan man ibland skymta en blå reflex i bakrutan eller i grillen/vindrutan. När blåljusen är påslagna råder det ingen tvekan.
5) Extra, yttre antenner. Polisen är helt beroende av sin kommunikationsutrustning och för att få bra räckvidd krävs riktiga, gammaldags antennspröt. På moderna personbilar finns det i stort sett aldrig långa antennspröt originalmonterat, ser du dessa på en ganska ny bil är det med största sannolikhet en civil polisbil. Men frånvaron av yttre antenner ska man ändå vara försiktig med, flera av de nyare trafikpolisbilarna är väldigt diskreta och har knappt några yttre tecken på civil polisbil.
6) Kombikaross. Av praktiska skäl är nästan alltid civila polisbilar en kombimodell. Men kombibilar är en vanlig karossform i Sverige och det går ju inte att misstänka alla sådana för att vara civila polisbilar.
7) Bilmodell. Volvo V70 och XC70 är favoriter hos polisen men den gamla favoriten Saab 9-5 kombi är numera ganska sällsynt. Polisen köper också in VW Passat, BMW 5-serie, Mercedes E-klass, VW Transporter, med flera. Gemensamt är att de civila polisbilarna är ganska stora bilmodeller och relativt nya årsmodeller. Mörk kulör är vanligare, men det finns ljusa civilbilar också.
8) Tidpunkt. Trafikpolisen gillar kontorstid och arbetar i stort sett aldrig mellan midnatt och sex på morgonen. Men det hindrar förstås inte att du kan se andra, civila polisbilar även på småtimmarna, liksom vanlig ordningspolis som utför exempelvis nykterhetskontroll.
9) Registreringsskylten. Appen ”Mina Fordon” från Transportstyrelsen är gratis och lätt att använda för att kontrollera vem som står som ägare till ett fordon. Det finns även andra, liknande appar. Civila polisbilar är registrerade på en polismyndighet, men det kan även stå ”Spanings- och utryckningsenheten i XXX län.” I vissa fall hyr polisen in bilar för spaning och de är registrerade på en juridisk person, samt som regel helt utan yttre kännetecken.
10) Utrymmet mellan stolarna. Tittar man i backspegeln på bilen bakom ser man som regel ett tomt utrymme mellan framstolarna som släpper igenom ljus från bakrutan. I en civil polisbil finns extra blåljus och mätutrustning samt kamera monterade uppe på instrumentbrädan, vilket skymmer ljusgenomsläppet. Civila polisbilar har nästan utan undantag mörka sidorutor och mörk solskyddsfilm på bakrutan.
Till dessa tio punkter kan vi lägga tipsen att civila polisbilar (nästan) alltid har originalfälgar med standarddimension. Bilarna tvättas ofta, som regel varje dag, varför det är extremt ovanligt med en civil polisbil i trafiken med flera dagars smuts på sig. Civila polisbilar har heller ingen reklam på sig.
En påtaglig nyhet på de målade polisbilarna är så kallade ”Cruise Lights”, vilket innebär att blåljusen på taket är ständigt tända men med mindre effekt (låg ljusstyrka). Då syns polisbilen bättre vid dåliga ljusförhållanden. Klicka på bilden för att läsa mer.
