Veckans Notiser : Till soundtracket utav skrikande Fiskmåsar

* Det har varit en tuff vecka för mej, Månad.. Eller ja.. År..
Men jag tänkte iallafall skriva ner lite bara hur senaste veckan har varit..

Än en gång mest för mej själv att minnas.

Som ni vet så låg jag inne på sjukan… Igen..
Är hemma nu.. Men har fortfarande ont.. Och ännu värre så är jag MYCKET snurrig och yr..  Och det kan bero på mycket…  Allt från matbrist… Till att jag mådde psykiskt dåligt på sjukan.. Till ja.. Hela veckan.

* Nu har jag inte helt rätt på dagarna.. Men vi börjar en vecka tillbaka..

Dagarna där i mellan Elmia/Påsken och fram till säg Torsdagen, Stod ändå stilla för dom flesta..
Får brev hem om att Försäkringskassan inte godkänner mitt senaste sjukintyg i heller som skrevs av den läkaren som hade hand om mej senast jag låg inne för ryggen..
Och att dom ville ha ett nytt innan den 30e.. Dvs inom 5 arbetsdagar..
Jag ringer direkt till ”Ryggteamet”, Men som bara har telefontid fram tills 11:00..

För det första så är det en läkare som har skrivit det.. Och en undersköterska som har skrivit under journalen som bifogades… Så som det alltid görs..
Och sen… Om han anser att jag är för skadad för att ens redan vara sjukskriven… Typ… Och att jag inte har ett arbete att gå tillbaka till eller jämföra med OM jag vore frisk.. Så varför skriva och jämföra med arbetsuppgifter?   När jag BARA är liggandes?

Och det ”roliga” är att detta intyg bara rörde sej om en månad.. Så inte ens det anser alltså försäkringskassan att jag får lov att vila ryggen..

* Aja.. Hade tyvärr inte ens tid att tänka på det.. Utan skulle till sjukgymnasten för att göra en ”TIPPA bedömning”..
Typ en besiktning… Om jag klarar av ett fysiskt arbete.. Typ ett lagerarbete..
Och tävlingsinriktad som jag är så försökte jag VERKLIGEN att ”klara” det..
Men.. Men väldigt snabbt väldigt snurrig… Utöver alla skador så är det fortfarande hjärnan som bråkar mest..

Men jag gjorde mitt yttersta för att fortsätta… Trots att jag var spyfärdig.. svimfärdig.. svettas.. Och inte pga fysiskt ansträning.. alltså musklerna eller så… Utan hjärnan orkade inte..

Men sen när jag skulle lyfta saker och ställa på golvet så bara föll jag i hop…

Så.. Där tog den dagen slut.. Bara att gå hem och lägga sej..

* Fredag..
Soligt.. Nästan sommar… Mår inte bra… Men.. Jag tänkte.. Det är dags att ta tag i mej själv.. Ännu en gång..
Bara för att jag mår dåligt.. Så behöver jag inte se dålig ut… Fake it until you make it..

Anstränga mej att le.. Raka mej.. Klä mej snyggt igen.. Glada färger..

Så.. Det fixar jag.. Sen får jag skjuts upp till stan, Ska på synundersökning igen, Detta eftersom min syn ändras efter min huvudvärk och hur jag mår.
Så dom hällde droppar i mina ögon som öppnade upp pupillerna, För att kunna se bakom.
Jag har fått det en gång innan, Så jag var förberedd med hjälp och solglasögon =)

Före

Efter..

Men… Denna gången… Så var nog inte min hjärna redo för det…
Bara jag försökte resa mej så vek benen sej.. Snett…

Visst.. Jag visste att jag inte skulle kunna se på nära håll.. Och vara extra ljuskänslig.. I ett par timmar… Men detta..

Var.. För mycket..

BTW.. Såhär ser jag ut när jag bokstavligen ANSTRÄNGER mej för att se glad ut..
Jag  har märkt det att jag ser ut som en sur gammal gubbe.. Mina läppar, Mitt ”leende” hänger numera naturligt.. Så anstränger jag mej för att le.. Få den där smiley bågen på läpparna… Så blir det en rak linje på sin höjd typ..

Vilket som.. Detta med ögonen… Höll i sej…
Och jag var yr… Som fan… Illamående… Kunde inte se.. Absolut inte på nära håll.. Och super ljuskänslig..
Och mådde så så illa..

Läkarna där kom iallafall fram till att mina ögon jobbar långsammare med fokus och ljus.. Och det kan man inte lösa med glasögon eller något annat..
Det är rätt så vanligt efter en olycka.. Och något jag kommer att få leva med tills det blir värre med åldern..

Så.. Inget att göra åt saken.. Bara att försöka fortsätta le..

Men.. Ögonen.. Lägger sej inte… Yrseln likaså..
Så.. Bara hem att lägga sej.. Lyssna på tv..

* Lördag
Fortfarande sommar.. Ögonen har FORTFARANDE Inte lagt sej!  Kan inte se ett skit!  Allt bländar mej!  Ser bara lampor överallt!
Kan inte se vad dom står på mobilen fortfarande..
Så alla ni som har skrivit till mej på något sätt.. Facebook.. SMS osv.. Och inte fått svar över helgen… Nu vet ni varför..

Men.. Fake it until you make it..
Klär mej.. Somrigt och snyggt..

På med glasögonen och fake-smilet och går hem till föräldrarna..

Genom att titta ner i marken hela vägen och hålla händerna för ögonen..
Fortfarande ljuskänslig och illamående som fan!

* Ny grill som ska invigas, Nice =)

* I väntan på maten så ser jag något slags choklad-ägg på bordet som jag äter..
Står och grillar.. Och känner mej kvävd… Som fan… Spänner i öronen.. Halsen.. Käken… Vafan är detta??

Jo det visade sej att det var hasselnötscreme  i den där chokladen……
Inte bra…

Och eftersom jag gick dit så har jag inga ”akutpiller” med mej.. Så jag tar två olika ”pollen-piller” och hoppas att det lindrar… NU ska det ätas iallafall! =)

Och maten gjorde nytta..
Ser bättre nu.. Mår bättre.. Men ögonen ser fortfarande lika ”pundiga” ut..

Men nu mår jag bra.. Ovanligt bra.. ( Det är detta ögonblicket som jag får betala för nu antar jag).

Så hem och duscha igen så man inte luktar grillat.. Byter outfit igen.
Samma färger men helt andra kläder.  Tog ingen bild på det dock.

Och sen till strippen/banan för att umgås med vänner =)

Men…. Där var det pollen… Extremt mycket…

Så… Jag ger upp.. Väldigt snabbt.. Tråkigt nog..
Lämnar vännerna där.. Som säkert klarade sej utan mej även om två olika parter som inte känner varandra kom dit för att träffa mej…

Åker hem…. Mår CRAP!
Jävla pollen alltså!

Och jag reagerar garanterat ännu värre nu än annars bara pga den där jävla chokladen innan idag!
NEJ man ska inte testa nya saker! Och JA man kan dö av att testa något nytt!!

Tar ännu en tablett… Uppe i 4st för idag.. Och då har jag ändå tagit den där vaccinsprutan för ett tag sen ju!

Kommer hem… Shit det måste ha blivit väldigt kallt väldigt snabbt… För att jag fryser.. Som fan..
Lägger mej… Med kläder på… Och täcke… Två täcken…

Nej.. Jag behöver min värmekudde…
Reser mej.. Och skakar frenetiskt i hela kroppen!  Så pass att jag knappt klarar av att stå på benen! Klarar knappt av att knappa in micron så jag kan värma min kudde.. Så jag tar värmefilten istället och lägger mej på den..
Värmefilt.. Fullt påklädd.. Luvtröja och allt.. Och TVÅ täcken… Och skakar fortfarande av frossa!!!

Detta är inte bra…

I över 5 timmar så ligger jag såhär och fryser och skakar så pass att jag har svårt att andas… Andas tungt som fan…
Kan detta verkligen bara vara pollenallergi???

Eller blev jag förgiftad av chokladen??

6 timmar in så börjar det lägga sej.. Sluta skaka så extremt… Börjar svettas…
Magen växer…. Mycket… Och spänner.. Som fan!  Såpass att jag knappt vågar stå andas för att jag är rädd att jag ska spricka! Faktiskt…

Försöker ligga på sidorna.. Går inte ALLS!  Ont som FAN när jag ligger på sidorna… Svårt att andas igen…

Svettas mer och mer…

Nej… Jag måste bli av med detta..  Måste ha blivit sjuk av allergin…
Tar laxerande.. Måste lätta på trycket i magen.. Händer inget… Tar ett annat..

Händer inget.. Magen gör nu så ont att jag inte kan andas av den anledningen…
Får nästan panik… Måste bli av med detta…

Går in på toa och kör fingrarna i halsen… Och spyr… Och spyr… Och spyr…

i 9 timmar…

ONT i magen som fan i intervaller..

Försöker ösa i mej vatten och duscha mellan omgångarna…

Nu vill det inte sluta… Är dyngsur i hela kroppen av svett… Sängen är– Usch..

Nån gång på morgonen så slutar jag svettas…
Måste få lite sömn..

Går inte.. Kramper i magen om och om igen..

Svettas.. Fryser… Svettas… SOM FAN!!!.. Fryser…

Håller på så hela förmiddagen…

* Söndag

Det blir inte bättre… INGET hjälper..
Ringer till sjukupplysningen.. Eller giftcentralen.. Eller vad jag nu ringde till.. Kan man må såhär av allergi??

”Har du fått en allergisk shock så ska du ALLTID åka in akut”..

Ok.. Duschar igen… Ringer pappa som hämtar mej och åker med mej till akuten.

Akuten skickar mej till Infektionen… Som visserligen ligger nära..
Som också extraknäcker som kvällsvårdcentral för hela Malmö…

Ja ni vet dom som skickade hem mej två gånger sist innan jag blev inlagd med morfinbehandling..

Sjuksköterskan bakom kassan ser att jag inte alls mår bra.. Skickar mej lite extra snabbt till en läkare..
En läkare som lite extra snabbt sa att jag hade maginfluensa…

”Kan man ha såhär ont av maginfluensa??”

Ja

”Men jag har inte gått på toa ju”

Det kommer du att göra i ett par dagar nu framöver

”Men alltså.. Jag framkallande mitt spyende själv.. Först iallafall”

”Och min feber?”

Ja du har ju en influensa i kroppen.

Inget snack om saken.. Han vill bråttom få mej där ifrån..

Då frågar Pappa om det inte finns något vi kan göra här just nu..

Du kan få två Panodil

Så.. Jag får två Panodil…
Och tänker stanna kvar tills att jag sett att dom gjort nån verkan… Kan inte sitta.. Kan inte ligga.. Kan inte stå.. Slutar med att jag står med huvudet mot väggen och bankar i takt med min smärta…

Jagar fatt på läkaren igen… Som nu börjar inse att jag kanske inte mår så bra ändå…

”Ska vi inte kolla om jag har feber iallafall? Kolla sänkan?”

Ja feber lär du ju ha, Men visst vi kan kolla..

Feber 38.4.. Jag brukar ligga på 36.4..

Och nått värde som ska vara på 2-3.. Max 50.. Där låg mitt på 101..

Blir inskickad till ett eget rum direkt.. Ett infektionsrum..

Där blir jag undersökt.. Ett par blodprover..  Jag är sjuk.. Inget snack om saken… Har en infektion.. Eller inflamation eller vad dom nu sa..

Tar nån timme sen kommer en läkare och känner på min mage… Jättespänd.. Jätteöm.. Han misstänker blindtarmen direkt..
Men vill ha en second opinion..

Blir skickad ut ifrån det rummet till det allmänna Akutrummet..

Timmarna går… Jag frågar vafan som händer.. Har ont.. Men kan iallafall gå.. stå.. andas.. Är rätt så sugen på att skita i detta nu och åka hem istället..

Frågar vart den andra läkaren tar vägen… Han är på operation just nu och kan komma närsomhelst..

Okok… Jag kan vänta på honom iallafall..

Han kommer.. Känner på magen… Jepp det är blindtarmen..

Ok.. Vad gör vi åt det då?

Opererar nu akut

Ok.. Men ska vi inte röntga först? Ultraljud? Fler blodprover? Nått?

Nej dom är inte så säkra såna.. Det kan visa att det inte är blindtarmen men så är det blindtarmen ändå…

Ok…  Den första läkaren kommer tillbaka igen.. Och båda är helsäkra på sin sak.. Tar fram en penna och börjar rita på min mage.

Jaja.. Är ni så säkra så kör på då..

Åker till ett annat rum…

Men hinner inte ens komma på plats innan dom säger att det är dags för operation.

Vi han inte stoppa dej innan du åkte in i hissen, Du ska på operation direkt.

* Uppvaket…

Blir väckt.. Kan inte andas… Kan inte fylla lungorna.. Det gurglar när jag andas..

”Du kan känna dej lite konstig när du andas för att du har haft en slang i halsen”

Nej… Detta är inte rätt… Vad händer..

Och så hostar jag… Munnen fylls med vatten.. FYLLS med vatten..
Får snabbt en spypåse att spotta i… Helt rött..
Vad är detta?

”Eh.. Det vet vi inte.. Det är nog ingen fara”…

Varför har jag vatten i mina lungor?
Det gurglar som fan.. Låter riktigt illa..

”Nej det har du inte.. Oroa dej inte..”

Säger dom.. Medans dom kallar på två sjuksköterskor till… Och dom börjar viska… Och går därifrån.. Och viskar vidare..

Jag märker att dom inte klarar detta…

Jag bara känner… Att denna operationen har inte gått rätt till.. Den har inte gått bra..
Precis som när jag opererade ryggen.. Precis som när jag opererade näsan..

Och min syreupptagning är dålig så jag måste andas in syre via en full-face mask hela tiden…

Ge mej en påse till!

Och jag gör ALLT för att hosta.. Harkla.. Få upp det vattnet.. Eller blodet.. Eller vad det nu är.

Och tro mej.. Detta gör ONT!.. I hela kroppen..
Ont i magen för att dom har rotat där.. Gått igenom ALLT där nere får jag veta sen..
Ont i axlarna pga gasen dom har blåst upp i mej..
Ont i bröstkorgen
Ont precis under bröstkorgen fortfarande sen innan jag åkte in till akuten..
Fortfarande lika ont i magen PLUS nytt för att dom rotat
Ont i halsen för att dom har haft en slang där

Ont i nacken för att jag har legat lutad bakåt.. Ont i huvudet pga allt..
Ont i ryggen för att jag har legat fel och blivit lyft mellan bäddarna…

Ont som fan i ryggen….

Så.. När jag säger att det gör ont ÖVERALLT när jag hostar.. Så menar jag det…

Väldigt yrvaken… Och lite ”smått” panikslagen..

Helt ärligt…

Jag hostar för livet.. Bokstavligen..
Detta är något av det mest obehagliga jag någonsin har varit med om..

Varje gång jag andas så känns det som om jag ska drunkna.. Som om jag inte kan fylla mina lungor.. Jag får ingen syre..
ANdas jag ut så gurglar det i hela bröstet.. Och hostar jag så fylls munnen med vatten..

Så man ser folk på TV och film spotta ut vatten efter dom har blivit räddade ifrån en drunkning med mun-mot-mun metoden..
Så.. Varje gång.. Flera gånger..

Så jag nästan fyller en spypåse… Och.. Dom är rätt så stora.. Visst lungorna rymmer mycket.. Och visst det kanske inte var mycket mer än 0.5 liter..
Men känslan..

Under tiden jag hostar upp detta.. Så samlas alla på avdelningen.. Och bara kollar på mej.. Kallar på en läkare, Han frågar vad som händer.
Då säger en sjuksköterska att jag hostar upp rosa skum… HUh!?

Nej! säger jag.. Det är flytande rött vatten!  Och så visar jag påsen..

Läkaren vänder direkt och kallar på en akut röntgen..

”Ska du inte ens lyssna på hans lungor?”

Nej!

Så… Att vakna upp såhär… Ont överallt… Och känna att.. Detta stämmer inte..

Så jag hostar och hostar och tar i för mitt liv tills att jag hör att det slutar gurgla och det kommer upp slem istället för vatten…

Sen kommer dom med en röntgenmaskin på plats…
”Det ser bra ut”..

Men no shit.. Nu har jag redan hostat i vad som kändes som en halvtimme… Men kanske bara var ett par minuter egentligen..

Sen vet jag inte så mycket mer om vad som hände där… Men jag var där länge… Opererades på natten.. Typ 02:30 kanske..
Vaknade upp nån gång på morgonen.. 8-9 kanske…  Och sen låg jag på uppvaket till efter middagstid..

Så resten av tiden så undrade jag mest över vad som hade hänt.. Varför jag hade fått vatten i lungorna.. Och så fick jag en massa smärtstillande.. Massa morfin.. Rakt in i armen.

* Upp till kurirgen..

Nej… Nu har jag pausat detta inlägget och dragit ut på en fortsättning i 8 timmar…
Och det kommer inte att bli av helt enkelt… Jag mår fortfarande MYCKET psykiskt dåligt över mina dagar på sjukhuset… Jag kan inte och vill inte beskriva hur dåligt det får mej att må och varför… Jag får svettningar bara nu…

Jag hoppas verkligen att jag kan förtränga detta..

Och jag är väl ändå ikapp där jag började blogga igen.

Huvudpoängerna där efter är

* Dom trodde blindtarmen, Röntgade inte trots jag sa till dom om det… Det var inte blindtarmen.
Dom sa att det var tarmvred..

Orsakat av ”stress”..

”Har du något som oroar dej?”

Jo.. Där är en del….

Men DET var inte den akuta smärtan.. Dom sa att tarmarna hade växt samman… Och det rättade han till men även för att kunna söka/rota vidare.  Dom gissade på gallblåsan… DÅ som först så gjorde dom ett ultraljud..
Och damen som gjorde ultraljudet undrade vadfan dom sysslar med… Varför dom inte gjorde det från början.. ”Vi jobbar också natt.. Jo jobbar också Jour.. Vi jobbar också akut…”

Med dagarna så fick jag mer och mer ont i ryggen och nacken.. Och huvudet.. Och dom sista två dagarna så kom en jätteobehaglig yrsel.. Ingen sömn.. Ingen mat.. Inte varit uppe och gått..

På.. Jag vet inte.. 4 dagar eller nått..

Saker och ting blev inte bättre… Utan mycket sämre… Mycket..

Jag sa till dom redan första dagen.. Att jag ska hem… Och när dom sista dagen förstod att jag antingen kommer att rymma eller hoppa ut genom fönstret..
Så sa dom att

”Ja.. Vi hittar inte orsaken.. Men du hade ju tarmvred ändå.. Och du har en infektion.. Vart det kommer ifrån vet vi inte.. Men det kommer inte ifrån blindtarmen iallafall.. Men den är på väg neråt.. Så det är åt rätt håll iallafall.. ”

Det tog jag som att dom gett upp.. Och sen stack jag..

Hade så bråttom att jag glömde både mina papper och mina strumpor..

Dom ville även påstå att dom hittade INGET fel på gallblåsan.. Trots att damen där sa och visade mej att jag hade luft och vätska där.. Inget farligt men det ska inte vara så och det kan absolut orsaka smärta..

Så.. Läkarna hade noll koll..

Dom försökte även förneka varje gång som jag drog upp det, Att jag hade haft vatten i lungorna..
Allt från att helt förneka det… Sen hörde jag hur dom skämdes utanför dörren att jag hade mer koll än dom..

Till att dom försökte säga att det gjordes en lungröntgen UNDER operationen och det var inget vatten då…
Och när jag sa att NÄR det hände.. Och ATT det hände.. Och hur det såg ut.. Och att dom borde fråga dom på uppvaket… Ja då slutade dom besvara det helt och hållet helt enkelt.

Men… Nu är jag äntligen hemma… Och ber till Gud att aldrig mer hamna på sjukhus…

Jag har duschat 7 gånger på ett dygn…

Och nu.. Trots att jag har ont i både rygg och mage… Och ja överallt helt enkelt.. Så är det absolut värsta och jobbigaste.. Denna extremt obehagliga yrsel som jag fortfarande lider utav.. Eller igen..

Som jag sa.. Det känns som om allt lutar ner bakåt.. Som om jag ska ramla bakåt och åt höger…

Jag blir inte av med lukten…. Smaken… Fyfan.. Vill spy bara av tanken….

Så.. Till Försäkringskassan.. Försäkringsbolaget.. Haters.. Och andra som tror att jag bara lever livet dagarna långa bara för att SIR_PIERRE är en offentlig profil..
Där har ni en vecka ur mitt liv… Förra månaden såg det likadant ut…

Och… Jag hinner aldrig återhämta mej…

Varken fysiskt eller psykiskt.. Varken insida.. Och nästan ännu värre.. Inte heller min utsida..

Varje gång jag är sjuk så ser jag sliten och äldre ut… Och tänker.. Att så fort jag är frisk.. Så fort jag får sova ut.. Så kommer jag att se ung, fräsch och ”snygg” ut igen..

Men… Det har jag väntat på 2009… Jag hinner aldrig återupphämta mej…Hinner aldrig bli helst frisk…Hinner aldrig få läka..  Hinner aldrig få min skönhetssömn.. Hinner aldrig koppla av.. Och tydligen.. Så hår jag inte ens unna mej ett par sekunder av fejkad, framtvingad glädje..

Så.. För varje botten jag når…

Det är så snygg som jag kommer att vara om man ser mot framtiden..

Och det framtvingade leendet…. Blir svårare..

Är det då så fel av mej att ibland försöka hitta glädje, frihet, lycka och skönhet i materiella ting.. Kläder.. Klockor och skor?

Fake it until you make it..

Försök stråla så gott det går..

Klä dej inte som den du är.. Eller hur du mår.. Klä dej som den du vill vara.. Som du vill må..

Och le varje dag du kan..

Just nu… Utöver smärta och yrsel…. Så mår jag JÄVLIGT dåligt psykiskt… Vilket var sista stöttepelaren antar jag..

Jag ser INGET hopp om framtiden… Utan bara vad som har varit..Vad som kunde ha varit..

Men… Som med så många andra positiva löften.. Så ska jag iallafall FÖRSÖKA att klä mej snyggt så ofta jag kan bara jag mår lite bättre igen…

Och inte svettas ihjäl mej..

* JUST DET!!
När jag frågade läkaren om ett intyg om att jag varit här så frågar han

”Vad ska du med det till?”

Ja.. Försäkringskassan bland annat.. Vadådå?

”Ja men du är väl redan sjukskriven?”

Ja.. Men det gäller ryggen… Och det kanske har gått ut.. Vadådå??  Ge mej en journalkopia då??

”Ja alltså.. Du har ju knappt varit här en vecka.. Och får ju sjukskriva dej själv en vecka om du vill”

Oroa dej inte.. Pengarna ska inte dras i från din lön.. Ja jag är sjukskriven för ryggen.. Sen länge.. Och nej jag lever inte på bidrag, För att Försäkringskassan tror inte att jag är sjuk

”Jjajaj men absolut alltså behöver du ett intyg så fixar vi det! Inga problem alls! Vi fixar det nu direkt innan du går!”

Men.. Det orkade jag inte vänta på….
Jag kände bara att det kommer bara till att bli ännu ett läkarintyg som Försäkringskassan kommer att torka sej i röven med..

Men vadfan är det med läkare och intyg?  Kan dom inte läsa och skriva eller vad är det frågan om?

Jag har fortfarande ont.. Egentligen mer än innan jag åkte till akuten..
Även om infektionen/inflamationen har gått ner.. Så svettas och fryser jag fortfarande hela tiden..

Och det gör ont som FAN när jag nyser och hostar!  Jävla pollen!!!
Vi har 9 gånger mer pollen här nu än NÅGONSIN!
Ska gå runt med mask hädanefter!

Och har jag fått en mycket obehaglig yrsel som jag inte hade innan… Tror jag.. Ser sämre med..

Så frågan är hur lång tid det kommer att ta för mej att repa mej efter just det.. Så jag kan gå tillbaka och försöka få ryggen att må bättre..Och sen nacken..
Och det skrämmande är… Vad av alla dessa orsaker är det som har fått hjärnan att flippa ut denna gången… Och kommer det att försvinna?

Plus psykiskt att jag har en mycket hemsk upplevelse att dras med resten av mitt liv.. En ny botten.

Så även om jag inte kan sova här hemma i heller..
Och just nu inte vågar ta några smärtstillande alls… Inte ens pollenpiller…

Så.. Tack gode Gud för att jag är hemma.. Min egna dusch och säng… Tyst…

Förutom dom skrikande jävla fiskmåsarna som följer efter mej precis överallt…..

Liknande inlägg:

Länsförsäkringar fortsätter att sparka på mej när jag ligger ner Dagens Notiser Dagens Notiser