Inga bilder.. Ännu..
Jag tänkte bra ta upp ett ämne som jag stöter på ofta.. Och som jag typ inte förstår mej på.
Jag får ofta höra om personer som struntar i att följa sitt hjärta, Enbart för att personen som tycker om eller är intresserad utav, Inte bor i samma stad..
Dom kan strunta i att träffa.. Fortsätta träffa.. Bli tillsammans med en person som dom verkligen tycker om.. BARA för att dom inte bor i samma stad.
Och detta vill jag påstå ENBART är pga ev svartsjuka eller brist på tillit..
För.. Visst ett distans förhållande är inte det ultimata.. Men, Det har sina fördelar också.
Men oavsett.. Visst vi bor i ett avlångt land..
Men.. Som dagens exempel då.
Nu vet jag inte vart tjejen i fråga bor, Men skulle han åka tåg dit så skulle det ta 4 timmar att åka och träffa henne.
Jag sa att han kunde ta flyg.. Men ne.. Tåg.. Folk envisas och tjatar om tåg.. Jag ser ingen fördel med tåg alls.
Vilket som.. Och nej.. Då går det inte alls att träffas överhuvudtaget för att dom bor inte i samma stad.
Men.. Vänta lite.. Då kan man inte vara tillräckligt intresserad eller tillräckligt kär om det BARA beror på detta..
Vill man flyga någonstans i Sverige så tar det ca en timme..
Bokar du i god tid så kan du flyga för 299kr..
Vill du tvunget åka tåg så går det rätt så smidigt med.. Pris det vet jag inte..
Men om han nu ska klaga på att 4 timmar tåg är allt för lång sträcka så..
Under en vanlig vardag.. Hur länge sitter du vid datorn?
Du vet.. På ett tåg så kan du också sitta och Facebooka..
Du kan resa dej.. sträcka på dej.. Ja.. Det är inte MYCKET jobbigare än att sitta ensam vid datorn hemma..
Och flyg.. Säg Malmö – Stockholm.. Det tar en timme..
Mitt argument här var ”Ja men om hon bodde en timme ifrån dej med bil, Skulle det också vara för långt?”
Och ja det var det tydligen.. Och tycker man att en timme i bil är för långt.. Då är man jävligt ointresserad eller lat.. Eller snål..
Jag pendlade minst 2.5 timme varje dag till och från jobb.. Klart som fan då att jag skulle kunna köra en timme för att hänga med någon som jag tycker om!
Men.. Problemet är inte bara detta lilla.. Utan jag vet MÅNGA som har gnällt på detta med avstånd i MÅNGA år..
Dom har tyckt om en person.. Varit intresserad.. Velat träffa. Under FLERA år.. Men har inte gjort det för att det har varit för långt eller för dyrt..
Men vänta lite… Flera års trånande.. Det MÅSTE väl ändå vara värt några timmar på tåget?
Och säg att det kostar det 1000kr MAX tur och retur hur du nu väljer att resa..
Det är inte så att du ska åka fram och tillbaka varje dag..
Ni som har pojk/flickvänner i samma stad.. Och ni inte är sambos.. Träffas ni varje dag?
Och hur lång tid tar det att köra hämta/lämna?
Nej.. Detta argument köper jag inte..
Och.. 299kr för ett flyg.. Och 299kr hem.. Ok vi räknar högt igen.. 1000kr.. Och du åker dit.. Spenderar en långhelg med henne.. En gång.. Eller varje månad..
Och så tänker du.. Hur många onödiga timmar lägger du inte på att bara driva runt i din bil på en månad? tråkig stadstrafik eller bara köra runt utan mål?
Hur mycket onödiga kärleks-tomma kronor lägger du inte varje månad på bensin.. Onödigt godis.. Dom där extra ölen som alltid blir för mycket..?
Nej.. Tycker man om någon.. Så är inte ett distansförhållande något problem..
Nej jag tror helt enkelt att varför folk är så rädda för distansförhållande är för att dom inte litar på den dom tycker om.. Och därför struntar i det helt och hållet.
Dom/ni tror att bara för att er ev pojk/flickvän inte bor i samma stad som dej.. Där du har dina spioner.. Så kommer din käresta spendera dagarna långa med att ligga med andra..
Och du kommer bara vara någon weekendpussy..
Sist du hade en pojkvän som bodde i samma stad som dej..
Träffades ni dygnet runt? Kände ni BARA samma umgänge.. Du visste så fort han hade vaknat, så fort han hade tagit sej en skit och så fort han gick utanför dörren?
Är det DET som är det viktigaste om man tycker om någon? full bevakning?
Nej.. Jag förstår det inte.. och än en gång.. Folk kan skylla på detta med avstånd i månader.. i ÅRATAL!
Fortfarande envisas med ”Jag vill så gärna träffa dej.. men det är så långt”:. I flera år!
Kommigen! Ni bor i samma land!!
Jag tror det beror mycket på att folk är lata också.. Att folk lägger ner mer energi på löjliga bortförklaringar än att ta tag i saker and make things happend det vet vi ju..
När jag gick i högstadiet så hade jag två klasskompisar som spenderade helt efter helg med att sitta MÅNGA timmar på buss för att åka till sina pojkvänner..
Det hade aldrig hänt idag..
Så.. Lathet.. Snålhet.. Bristande intresse.. Och svartsjuka… Är det dessa vuxna saker som håller oss ifrån kärlek på avstånd?
Och skulle det vara att det är första gången ni ska ses.. Eller sova ihop.. Eller spendera en hel helg ihop.. Och det är det som oroar dej..
Så.. Som sagt.. Vi bor i samma land.. SKULLE det vara att du inte alls trivs i personen sällskap.. Så då är det bara att åka hem igen.. Eller ta in på hotell.
Men.. Skulle det vara så.. Att det är du som får åka till henne gång på gång.. Och inte får sova hos henne utan måste ta in på hotell varje gång.. Fastän hon bor ensam.. Nej.. då ska du inte lägga pengar eller energi på det.. Då är det något som inte stämmer..
Och turas ni ändå inte om att åka till varandra så hoppas jag att ni delar på kostnaderna om det bara är en person som får resa hela tiden.
Gentleman eller inte.. Detta är moderna tider med kvinnliga rättigheter osv osv.. Har ni båda jobb.. Och hon vill träffa dej lika mycket som du vill åka till henne.
Då kan ni fan dela på kostnaden.
Ok.. För och nackdelar..
Nackdelarna är väl att hon inte kan vara där exakt alltid när du åt kåt just nu..
Men det kan väl inte din ”hemmaflickvän” i heller om ni inte bor ihop?.. Om ens då..
Så det krävs lite planering..Lite.. Man kan lika gärna åka till någon över en helg på impuls med.
Och SKULLE det vara att det verkligen är den rätta kärleken.. Så.. vad säger att man inte kan flytta?
Ja du har kanske dina vänner kvar där hemma..Och din familj.. Men som sagt. Du är mobil..
Och nu vet jag inte hur det är för ”normala” människor.. Men JAG träffar mestadels av mina vänner runt om i Sverige någon gång i månaden om jag har tur..
På hemmaplan så har jag inte lika mycket vänner och dom träffar jag precis lika sällan..
Fördelar..
Du har din egentid.. Du kan jobba i lugn och ro..träna.. Spela TV-Spel.. Sitta vid datorn.. Gör allt det där utan gnäll och utan press att du måste roa din tjej..
Och sen när ni väl ses så är du utvilad, nykär igen kanske, ni har saknat varandra och precis allting är kul att göra ihop-..
Du hinner kanske planera något kul ni kan göra ihop.. Eller för att VARJE dag tänka ut vad ni ska äta och vad ni ska se på tv..
Du kan vara ute med dina polare, Eller hemma hos dina polare för den delen.. Utan att känna att du har någon där hemma som väntar på dej.. Eller som behöver bli road..
Så.. Egentligen.. Enda nackdelen.. Är att du inte kan få sex DIREKT när du vill det..
Visst.. det är rätt så jobbigt kanske.. Men.. Jag tror ändå att det vägs upp rätt så bra av vardagligt lugn och ro.
Men min viktigaste poäng här är.. Sluta fega! Sluta mesa! Att resa inrikes är varken svårt, tidskrävande eller dyrt!
Speciellt inte för kärlekens skull!
Jag kan inte ALLS förstå att folk har fegat över några timmars resande i flera år..
Som sagt.. Ni kan facebooka.. SMSa.. prata i telefon på tåget med…
MEN! Även om jag tycker att ni ska lita på den ni tycker om.. För annars så har ni missuppfattat det hela med kärlek och går miste om det viktigaste.. Så dök det upp ett annat ämne idag också som jag vill ta upp…
När er partner/den ni tycker om åker på semester..
Och nu så tänker jag bara skriva ur en killes perspektiv.. Men ja.. Det är säkert detsamma för tjejer.. Men folk tar mer för givet att killar svinar på sin semester än tjejer.. Och just därför vill jag bekräfta att tjejer är precis lika slampiga som killar på semester.. Om inte mer.
Över lag när en tjej åker på semester med sin tjejkompis så kommer hon till någon grad att flirta eller tillåta sej bli raggad på..
Oavsett hur skötsam hon är här hemma. Och skulle hon komma med argumentet att hennes VÄN att ”tråkig, mesig och har pojkvän”.. Så är din tjej ABSOLUT en slampa!
Vafan har det för betydelse om vad hennes vän gör för val?!
Och skulle det vara att dom åker flera tjejer på semester.. Eller att din tjej följer med sin vän och hennes pojkvän.. Forgetabout it.. Hon kommer att vara otrogen på den där ”koppla av semestern”:. GARANTERAT!
Men oavsett om du tror på hennes lögner och löften eller inte.. (För att hon KOMMER vara otrogen på något sätt där borta) så är en semester ALLTID ett test..
Make it och brake it.
Antingen så inser ni båda att ni har saknat varandra jättemycket..
Eller så inser DU hur mycket du har saknat henne medans hon var borta.. Och hon inser att hon har roligare utan dej..
Eller så inser ni båda att ni knappt märkt av att den andra varit borta. Och att ni inte har något intresse för varandra eftersom ni inte har saknat varandra.. Utan antingen inte lagt märke till det.. Eller bara tyckt det var skönt att hon varit borta ett tag..
Men oftast.. Så blir det. Att oavsett hur hård och kall killen är här hemma..
När hon åker bort.. Så inser han plötsligt hur viktig hon är för honom.. Hur mycket han saknat henne.. Och hur mycket han tycker om henne..
Mer och mer för varje dag.. Såpass att han vill möta henne på flygplatsen när hon landar.. Med en bukett blommor ala´ Hollywood-style..
Allt detta medans hon super.. festar.. Och ligger med knäna vid öronen och låter bartender efter bartender avlösa sina utlösningar…
Och när hon kommer hem.. Så förväntar du dej att hon DIREKT ska höra av sej när hon har landat på svensk mark.. Men det gör hon inte..
Du är rädd att störa henne för att hon kanske är jättetrött efter resan och ska bara hem och sova..
Så du vågar inte ringa.. Utan mailar istället.. Dagen efter så har hon inte svarat på ditt mail..
Ja hon sover väl ut.. Dagen går.. Ja hon har väl andra att träffa.. prata med.. Hon kanske är tillbaks på jobb redan..
Du mailar henne igen kvällen därpå.. Dagen efter när du vaknar och kollar på telefonen… Fortfarande ingenting..
Dagen går och till sist ringer du.. Inget svar..
Väntar på att blu uppringt.. Ingenting..
Messar senare på kvällen.. Inget svar..
Dagen efter så messar du och frågar vafan som händer..
Bara för att ett svar i stil med
”Under min semester så kom jag underfund med…Jag insåg.. Jag tyckte det var skönt att komma ifrån.. Jag gick vidare.. Jag träffade någon.. Jag släppte dej.. Jag vill inte ses mer.. Jag ångrar ingenting jag gjorde under semestern.. Tyvärr är jag inte intresserad längre.. Osv osv osv.. Ta hand om dej”
Allt detta..När du har saknat henne som mest.. Och fantiserat ihop ett sånt Hollywood-scenario om när du skulle träffa henne igen..
Så.. Distansförhållande.. Sluta mesa.. Våga lite..
Rör på dej! För vad säger att din ”rätta” kommer att vara din granne.. Eller klasskompis.. Eller en i kompisgänget??
Vi är 9 miljarder människor.. Eller nått.. Och sån tur har du inte att den rätta är någon som bara råkar knacka på din dörr.
”Tjejsemester”.. Antingen får du leva med att innerst inne veta att din flcikvän har horat runt på sin semester.. Men du får låtsas som ingenting..
Eller att det ALDRIG mer kommer bli detsamma mellan er.. Oavsett..
Alla äventyr.. Alla semestrar.. Oavsett om ni åker tillsammans eller på vars ett hål.. Vid olika tillfällen..
Saker och ting kommer ALDRIG vara detsamma efter en resa..
Det KAN absolut bli BÄTTRE… Men oftast inte..
Det var dagens kärlekslektion av Sir Pierre