Igår efter konserten så var brorsan i stan, Utan bil.
Så jag åkte för att hämta honom.
Kommer in på klubben där han sitter med två tjejer, Ser honom direkt och ”hejjar” liksom på väg till bordet.
Och innan jag sätter mej så sträcker jag fram handen och presenterar mej för tjejerna han sitter med.
Och precis samma sak igen.
Den ena tjejen gav mej en sån min…. Liksom..
”WTF!?! Vad är det som händer?? Vem är du?? Är du en utomjording som ska kidnappa mej?!”
Så brorsan får lugna ner dom båda genom att förklara att jag är hans bror.
Så jag sätter mej ner.
”Så du är hans storebror?”
Jepp.. Trodde det skulle kunna varit tvärtom eller?
”Nje.. Hur gammal är du?”
29
”OH MY GADD DU HADE KUNNAT VARA MIN PAPPA!”
Och så hoppade hon en halvmeter bakåt.
Eh.. Din pappa?… Hur gammal är du egentligen?
”20”.
Eh..ok… Nu går vi brorsan.-
LOL! Hamstern gjorde hela inlägget… Men unga brudar har tyvärr av någon anledning lurats in i ett spel att man ska vara dryg eller något. Är nog något de får äta upp bara ett par år senare när bästa åren är förbi, och allt partande satt härligt lönnfeta spår på dom…
Jo men så var vi nog själva i den åldern med.. Jag minns att jag på fullaste allvar trodde i gymnasiet att när jag var 30 skulle jag vara selfmade och retired.
Pantade tjejer din bror hänger med, byt umgänge
Aa verkligen efterblivna …dom är väl enkla offer…