Dagens Pierre

** När jag kom hem till min mamma idag (igår) så var där en massa folk som vanligt, bland annat mitt ex från gymnasietiden.
Vi kom fram till en massa kopplingar mellan oss alla och hur litet Malmö är.
Mycket trevligt.

Sen när de andra gick så stannade ”mitt X” kvar och satt och pratade gamla minnen med mig, min mamma och min syster.
Det var mycket trevligt, glädjande, uppmuntrande, motiverande.

Jag mindes inte det mesta men efter lite grävande så kom lite minnen fram.
Och det som gjorde mig mest glad och som ”motiverade” mig mest är att jag blev igen påmind om att jag verkligen är samma Pierre som jag var för 29 år sedan.

Utan att jag berättade något om mig idag så sa ”X:et” att jag var ”sneaker tokig” på den tiden, jag hade de senaste skorna, Jordans på den tiden (90-talet), jag klädde mig alltid väl, snygga kläder som satt väl (det var väl det motiverande, eftersom jag numera bara går med en stor T-Shirt och Jeans).

Och sen när min Guddotter pratade om musik så kom ”Exet” på att jag var väldigt ”Nördig” med musik då, jag brände CD skivor till henne, jag samlade på musik, jag hade ny musik före alla andra osv osv.

Så ja, jag minns inte större delen av mitt liv, men jag är verkligen fortfarande samma Pierre som jag alltid har varit.
Andra ser det som fel att man inte utvecklas osv osv, men jag är stolt över att jag alltid har varit mig själva.
Jag har aldrig anpassat mig efter andra, jag har inte ändrat på mig, jag har haft samma intressen och passioner alltid.

Och jag bryr mig lika lite nu som då ifall andra tycker att det är fel =)

Men det jag borde ändra på är att jag borde gå tillbaka till att klä mig bättre.
Jag har ju medvetet klätt mig ”vardagligt tråkigt” för att jag tröttnade på en massa massa MASSA kommentarer ifrån vänner, bekanta och alla möjliga om mina ”Dagens Outfit” inlägg och matchningar osv.

Så ja jag tröttnade,
(nej jag ändrade inte mig pga folks åsikter, jag tröttnade, och det är stor skillnad)
och nu när det blev inne för andra att visa sina ”Dagens Outfits” så var jag ännu mer ointresserad av att klä mig i annat än mina till synes väldigt likadana kläder varje dag.

Men men, vi får se.
Jag behöver köpa en ny garderob och allt jag har kollat på kommer att ge mig mindre plats än den egentillverkade garderoben som jag har idag.
Så jag har verkligen inte plats för mer kläder idag och lär inte ha det i någon nyköpt garderob i heller.

Så ja.. jag behöver flytta till ett stort hus..
Men jag ser ingen poäng med att flytta till ett stort hus om där inte är ett stort garage också.

Jaja. osv osv.. Off-topic som vanligt..

Det var iallafall väldigt trevligt att igen höra andras gamla minnen om mig som jag själv tyvärr inte minns.
Jag är glad att jag har gjort ett så stort och positivt intryck hos många människor.

Ja jag är absolut fullt medveten om att majoriteten verkligen ogillar mig, där är ingen som har en ”neutral” åsikt om mig, men de som jag tycker om och har tyckt om, de har verkligen känt det, och de minns det även 30 år senare utan någon kontakt med mig under dessa 30 år.

Subscribe
Notify of
guest

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

4 Comments
Oldest
Newest Most Voted
Inline Feedbacks
View all comments
John A

Efter ett år på jobbet så hade jag nyligen ett snack med min chef, som man tydligen skall ha varje år. det är ett ganska ensamt jobb, jag kör tunnelbana, och han frågade hur jag hanterar ensamheten. Jag sa; jag sökte inte jobbet för att få vänner. Det finns de som inte gillar mig, eftersom jag tar plats, har åsikter och det skall man inte ha tydligen som ny. Jag sa också, att det gör mig ingenting att folk som inte känner mig bryr sig om vad jag gör, jag bryr mig inte alls om vad de gör. Han tyckte, lite förvånande att det var bra, eller sa så åtminstone…

John A

Nej, det är sant. Han frågade nog för att veta om jag trivs, då många slutar för att det är ett ensamt jobb. Jag tog jobbet till stor del för att jag får vara ensam.

4
0
Would love your thoughts, please comment.x
()
x