** Ja det må låta som om jag är egenkär eller värre än så, men jag tycker att det är så verkligen väldigt kul att träffa gamla vänner som berättar saker om mig som jag själv har glömt.
Igår träffade jag en god vän från förr i tiden och en bekant (de två är goda vänner).
Vi försökte komma fram till hur många år sedan det var vi sågs sist, jag gissade på 10 år men det är nog 20 år sedan, 10 år sedan var ju ”bara” 2016..
Och som vanligt så försöker jag minnas mina år efter vilken bil jag har haft.
Och allt detta började ju med att min gamle vän berättade att vi hade kört och badat en sommarnatt med en annan vän till henne, och jag har ju inte haft en bil med baksäte på många år ville jag minnas.
Men ja vilket som, efter det så berättade dem båda ett par minnen och verkligen förklarade för mig vilket stort och unikt positivt intryck jag hade gjort på dem, som höll i sig fortfarande (cirka) 20 år senare.
Så ja det var verkligen en ego-boost.
Men mest glädjande var det att ännu en gång märka av att mitt minne kan komma igång när jag får lite hjälp på vägen att minnas saker.
Så att prata om minnen kan få igång mitt minne, och DET framförallt känns väldigt skönt.
Så det handlar inte om att jag tycker om när andra skryter om mig till mig, utan att jag ännu en gång fick bevis på att mitt minne kan komma igång med hjälp av andra.
Och jag är väldigt glad och tacksam att jag har gjort ett sånt speciellt positivt intryck på många(flera) människor, att den ”bilden av mig” håller kvar ”livet ut”.
Jag är fullt medveten om att jag allmänt inte är omtyckt, och det bryr jag mig inte om.
Men att vissa människor har en väldigt unikt positiv bild av mig bryr jag mig väldigt mycket om.
Nu under de senaste åren efter olyckan så har jag fått höra ett par sådana minnen från folk som bara kommer upp på tal vid tragiska händelser.
Så min mening med detta ”skryt-inlägg” är väl att uppmana er att prata om minnen, hålla igång era minnen.
Men framförallt så visa kärlek till dem ni bryr er om.
Visa att ni uppskattar dem och varför.
Oavsett om det är gamla vänner, familj eller annat.
** Idag var jag extra trött, så jag snoozade, 3 gånger till och med tror jag, jag som aldrig gör det en enda gång annars.
Efter det så går jag upp, gör mig i ordning osv som vanligt, och sen får jag reda på att det har blivit avbokade planer, så istället för att sätta mig vid datorn som vanligt så gick jag faktiskt och la mig igen, något jag aldrig gör under dagtid, och speciellt inte när jag redan är vaken och ”fixad”.
Och efter en stund så somnade jag, så för första gången på väldigt många år sov jag en stund mitt på dagen…
Och det var riktigt skönt!
Jag säger det ofta till folk att ”kan man sova så ska man”.
Och nu för första gången någonsin så förstår jag folk som går och sover en stund mitt på dagen.
Så skönt!
